Många blir förvånade när de ser hur korta avstånd som räknas som dagsetapper i fjällen. Avstånden mellan STF’s stugor är till exempel ibland inte längre än 12 kilometer. Med tider från motionspåret hemma färskt i åtanke blir det frestande att planera in längre rutter och kanske ge sig på dubbla dagsetapper. Här förklarar vi vad det är som gör att fjällturer ofta tar längre tid än planerat.

1. Terrängen

terräng fjällen
Fjällterrängen är varierad. Det är därför vi älskar den! Men det innebär också att man färdas en hel del upp och ner. Ibland hela dagar uppåt och vissa dagar nedåt. Det innebär andra utmaningar för kroppen jämfört med att färdas i flack terräng eller att gå slingor. Ibland är det blött där man planerat att gå och omvägar är ett måste. På vårvintern kan vissa delar vara barblåsta på snö och man får ta av sig skidorna och gå.

2. Vinden

På kalfjället får vinden fritt spelrum. Vid motvind går det åt mer energi varje steg du tar. Och omvänt, vid medvind, får du hjälp framåt. Effekten blir kraftigare på vintern där motvind ger ett kortare X och stark medvind kan ge så mycket extra kraft att du glider utan att behöva vare sig staka eller Y.

3. Antalet deltagare

SONY DSC
Varje deltagare behöver pauser för att justera klädsel, äta, dricka, gå på toa, tejpa fötter och vila. Ju större grupp desto fler pauser blir det om det inte råder disciplin och alla pausar samtidigt. Det är den deltagare som för dagen är långsammast som sätter takten och ju fler deltagare desto större är chansen att någon har en dålig dag och behöver dra ner på takten.

4. Dagsformen

Även en vältränad person kan råka ut för dålig dagsform. Ofta får man lite mindre sömn än vanligt på nattåget och kanske är det första gången på säsongen som man hänger på sig full vikt i ryggsäcken. Dagen efter en topptur kan kroppen behöva ta det lugnt.

5. Olika utrustning

Snöskor i fjällen
En grupp där medlemmarna har olika bra fäste kommer att färdas olika snabbt på olika underlag. För att hålla ihop gruppen blir det den som för tillfället är långsammast. Exempel: Deltagare 1 använder vallafritt och Deltagare 2 använder korta stighudar. D1 kommer att ha sämre fästa uppför och blir då lite långsammare medan D2 kommer att ha lite sämre glid och därför ha sämre fart i medlut än D2. Var för sig kanske de hade kört lika snabbt, men när det turar tillsammans måste de vänta på varandra.

6. Underlaget

Ett dåligt före vintertid kan betyda obefintligt glid och att färden sker med myrsteg, även i nerförsbackarna. Detsamma kan gälla för en stenig led eller blockterräng sommartid. Men med bra före och lite medlut kan man däremot ta sig flera meter på varje stakning.

7. Nederbörden

foggy hiking
Regn och Snö innebär ibland att det inte är lika kul att gå eller skida, vilket påverkar orken hos de flesta vandrare och skidåkare. Regn och blötsnö innebär också oftast att regnställ måste användas. Det gör ofta att kroppstemperaturen höjs vilket måste kompenseras med lägre takt. I fjällen skiftar vädret ofta mellan nederbörd och uppehåll. Lika ofta måste den som vill hålla sig torr stanna för att ta av eller på kläder.

8. Temperaturen

Det kan vara 30 grader varmt i Sarek på sommaren. Ingen skugga i sikte på det bara kalfjället. På vintern kan det vara 30 grader kallt. Höga temperaturer kräver sänkt tempo för att undvika överhettning. Sträng kyla kräver tung och bylsig utrustning som begränsar rörligheten.