För många är Padjelantaleden intimt förknippad med vandring. Men flera delar lämpar sig väl för paddling och den som tar med en packraft kan få det bästa av två världar. Här är en paddlingsguide till sträckan Såmmarlappa – Tarrekaise.
Till Såmmarlappa tar man sig genom att vandra Padjelantaleden från Kvikkjokk (32 km) eller från Ritsem (105 KM) eller med helikopter från Kvikkjokk, Staloluokta eller Ritsem. Närmsta stugor är Tarrekaise (i riktning mot Kvikkjokk) 13 km och Tarraluoppalstugorna (i riktning Staloluotka) 15 km. Från Tarrekaise mot Njunjes och vidare mot Kvikkjokk går det också att paddla långa sträckor men det finns också flera höga vattenfall som måste passeras på land av alla utom de mest erfarna forspaddlarna. Med helikopter går det att frakta vanliga kajaker men för den som ska bära själv är det packraft som gäller. På etappen finns en fors där kajakerna eventuellt måste lyftas 1 kilometer.
Start i Såmmarlappa
Paddlingen tar sin början i vattnet precis utanför turiststugan. Även vid lågvatten håller vattnet här god fart. Strax går färden genom ett område där älven är grund och bred och gör ett antal kraftiga svängar. Här finns också fyra små öar och det gäller att göra vägval i god tid beroende på rådande förhållanden.Därefter rinner älven under ca 1,5 kilometer helt nära leden. Här färdas man under de stora blockras som också passeras på vandringsleden men vyerna från älven är än mer slående. Sedan går älven efter en skarp vänstersväng över till att flyta lite lugnare och rakare. Till vänster ser man Måskasjgajsse och framåt höger börjar branten från Guråtjåhkkå ta form. Längre ned på denna sträcka kryper Antilåpptå och så småningom toppen 1653 i Tarrekaisemassivet fram bakom Måskasjgajsses sydsida.
Vyerna från älven är mättade på intryck från de nära passerande ängarna, björkskogarna, myrarna och sandbankarna till bergsmassiven som reser sig som murar och torn från älvdalens sidor. När älven färdas någorlunda rakt kan samtidigt fjälltoppar som ligger många mil bort skådas.
Vid låga vattenflöden är den här sträckan av Tarraätno bitvis mycket grund. Botten består av sand, grus och stenblock av olika storlekar och även om de flesta har en rund och förlåtande form finns det också spetsiga stenar att se upp för. På botten ligger också rester av träd som spolats eller fallit ned i vattnet och på dessa kan det finnas spetsiga grenar som sticker upp mycket grundare än omgivande botten. Vattnet i Tarraätno är normalt extremt klart eftersom älven inte får något glaciärvatten som för med sig sediment. Därför är det ofta möjligt att hålla uppsikt över bottnen en bra bit framför kajaken. Undantaget är under och efter regn som är så kraftiga att de för med sig stora mängder sediment och organiskt material från bergssluttningarna. Polariserande solglasögon rekommenderas för bästa sikt ned i vattnet. Vid hög nederbörd stiger också vattennivån och flödeshastigheten snabbt och älven kan då, beroende på skicklighetsnivå, bli svårpaddlad på stora delar av sträckan.
Landskapets långsamma men stadiga förändring upplevs som filmiskt flytande från vattenytan som ständigt rör sig framåt. Under flera sträckor gör packraften god fart utan paddling. Då är det bara att luta sig tillbaka och från den flytande fåtöljen ta in skådespelet.
Vid utloppet till breddningen av älven vid höjdmarkeringen 520 finns en liten fors som är enkel att manövrera vid lågvatten. Alternativt passerar man den till fots efter att ha gått i land på älvens västra sida. Efter denna mindre fors är det hursomhelst dags att ta sig in till den västra sidan för att rekognoscera nästa fors. Denna fors är lång (ca 1 km) och svår för den oerfarne, även vid låga flöden. Forsen syns och hörs på avstånd och i normalfallet är det lätt att ta sig iland. Denna sida passar också bäst för den som vill passera forsen till fots. Det går att gå helt nära strandkanten men på några ställen blir det sankt och då är det lättare att ta sig fram högre upp i terrängen.
Efter forsen som är dagens enda lyft blir älven åter lugnare och rakare och snart passeras den bro på Nordkalottleden som ligger ca en kilometer från det vägskäl där vandrare på Padjelantaleden kan vika av och gå mot sjöarna Vaimok och Pieskehaure Och vidare mot Sulitelma. Strax passeras Tarraälvshyddan på höger sidan varpå en längre raksträcka ut mot Tarraure tar vid.
Tarrekaise – Tarraure
Där älven mynnar ut i sjön Tarraure (som egentligen är ett bredare parti av älven) skjuts vattnet ut över sjöns djuphålor innan farten sjunker. Bottnen stupar brant och på de ljusa sluttningarna ner mot djupet syns mörka fält av skräpigt organiskt material som forslats hit med strömmen. Här håller sjöns bestånd av öring och röding till och det är god chans att se fisk för den som stilla låter sig glida över kanten utan hastiga rörelser. Området runt Tarraure har också ett rikt djur- och fågelliv. Nu återstår en knapp kilometers paddling till landstigningen nedanför stigen till Tarrekaisestugan. På rakt motsatt sida från landstigningen sett finns en mast som tillhör en väderstation.
När du paddlar i Tarraätno saknas mobiltäckning och till skillnad från när du vandrar på leden så är det låg sannolikhet att någon kommer att passera dig om du behöver hjälp. Vattnet håller en mycket låg temperatur under hela den isfria säsongen. Tänk därför igenom en nödsituation noga och hur du/ni ska hantera en kraftigt nedkyld person. Längs vattendragets norra/östra kant går Padjelantaleden och där är det därför störst chans att träffa på andra människor. Söder/väster om den beskrivna rutten är chanserna betydligt lägre.
Skriv in dig i turiststugornas gästböcker och meddela om möjligt stugvärdarna din färdplan. Värdarna följer inte upp att du kommit fram men kan bistå med information vid en räddningsinsats. Från Tarrekaisestugan går det att ringa (mot betalning) för att meddela att du kommit fram om du väljer att lämna färdmeddelande till någon hemma.
Tarradalen trafikeras under högsäsong dagligen av helikopteroperatören Fiskflyg. Turerna minskar i antal under för och eftersäsong. Överväg att ta med nödbloss eller nödraket. Undvik att träffa helikoptern. En delad paddel med färgglada blad kan också fungera för nödsignalering.
Guideböcker:
”Vandringsturer i Padjelanta”, Peter Antman (Köp hos Ginza eller Bokus)
”På fjälltur: Padjelanta Sulitelma”, Claes Grundsten (Köp hos Ginza eller Bokus)
Vi rekommenderar: ”Vandringsturer i Padjelanta”, en bok som är omtyckt av många vandrare och skriven av Peter Antman som själv arbetat som stugvärd i Såmmarlappa.
Kartor:
Sarek & Padjelanta (1:100 000), Tyvek, Calazo (Köp hos Outnorth, Ginza eller Bokus)
Outdoorkartan Saltoluokta Padjelanta Kvikkjokk (1:75 000), Polyart (Köp hos Skistart eller Bokus)
BD 9 Padjelanta – Sulitelma, Lantmäteriet (1:100 000), Pretex (Köp hos Skistart eller Bokus)
Vi rekommenderar: Calazos karta i Tyvek – ett material som är svårslaget på grund av sin slit- och vattentålighet.
Länkarna är inkomstlänkar. 1% av det du handlar för går tillbaka till naturen när du använder dem. Läs mer om hur de funkar här.
Så tar du dig till Padjelantaleden
En vandring på Padjelantaleden börjar antingen i Kvikkjokk eller Ritsem.
Kvikkjokk ligger vid vägs ände och nås antingen med en kombination av tåg till Murjek och buss, eller flyg till Gällivare och buss. Det går givetvis bra att åka egen bil också. Från Kvikkjokk går det båt (tel: 070-205 31 93) till leden enligt schema men det går också att beställa extra turer. Det går också att paddla och nå leden med packraft. Från Kvikkjokk går det att åka helikopter till Staloluokta eller hoppa av vid några av stugorna på vägen med helikopteroperatören Fiskflyg.
Ritsem nås med buss från Gällivare dit det går både flyg och buss. Mellan flygplatsen och busstationen får man ta taxi. Från Ritsem till Akka går det båt i STF:s regi (tel: 0973-420 30). Från Ritsem går det att åka helikopter med Fiskflyg till Staloluokta och börja turen därifrån.
Det går också att flyga till Kiruna och därifrån ta buss till Gällivare för vidare transport till Kvikkjokk och Ritsem.
Avanza Kayak: Veteran på marknaden som hyrt ut och sålt packrafts och hopfällbara kanoter sedan 1986. STORT sortiment.
Packraft Sverige: Nykomligen som sedan 2015 hyr ut och säljer packrafts med tillbehör via postorder. Informativ hemsida med matnyttig info och inspiration.
Har du frågor? Maila oss gärna på info@kajakaventyr.com
TEXT: DAN ROUPE, FOTO: DAN ROUPE & REBECCA NILSSON