För den som är nybörjare på fjällvandring finns det en del saker att tänka på.
För den som är nybörjare på fjällvandring finns det en del saker att tänka på.

Fjällvandra i Sverige – en nybörjarguide

Så du planerar att fjällvandra? Grattis! Fjällvandring är stärkande för kroppen, klimatsmart, helande för stressade hjärnor och ett fint sätt att uppleva Sverige.

En vandring i fjällen kan vara att komma in i stugvärmen efter en regnig och blåsig dag, eller att svettas i gassande sol utan skugga. Det kan vara ett dopp i en fjällbäck eller att vakna med vidunderlig utsikt hopkurad i en sovsäck i ett tält på en enslig fjällsluttning. Utmaning eller bekvämlighet. Ett sätt att umgås. Eller att få vara helt ensam.

I Sverige finns många mil av vandringsleder och många av landets fjälldestinationer är enkla att ta sig till med tåg och allmänna färdmedel. Fjällvandring är inte svårt men för den som inte gjort detta förut finns det några saker att tänka på. Ett par bra beslut om utrustning och destination samt lite grundläggande kunskap om själva vandringen kan göra stor skillnad på hur bra den första fjällvistelsen blir.

Vad är ett fjäll?

”Ett fjäll är ett berg eller ett mer flackt landskap, vars högsta punkt når över skogsgränsen. Ett fjäll kännetecknas av lågväxt vegetation.”
Källa: Wikipedia

(denna artikel innehåller annonslänkar)

Tre sätt att fjällvandra: stugtur, tälta eller basläger med dagsturer

Det första beslutet handlar om vilken sorts tur som ska planeras. Här beskriver jag tre alternativ för nybörjaren: stugtur, tälttur och basläger med dags- och toppturer. Tänk på att det oftast tar längre tid att vandra i fjällen än hemma när du planerar din första tur (här kan du läsa mer om varför).

Tarrekaisestugan Padjelantaleden
Stugtur är mysigt och vandraren kan njuta av en lättare packning. Här: Tarrekaisestugan.

1. Stugtur

Stugturen går längs led och vandraren sover på bemannade fjällstugor. Vissa stugor är små och har mindre än tio bäddar medan andra större anläggningar rymmer 75 bäddar. Boendet är enkelt med självhushåll och man får räkna med att dela rum eller sovsal med andra vandrare. Det går att förbetala men det går inte att boka en sängplats utan det är i princip först till kvarn som gäller – även om det är stugvärden som till sist fördelar sängplatserna. Det blir aldrig fullsatt och när det är många besökare finns det möjligheter att ta fram golvmadrasser. I vissa stugor finns det proviant att köpa.

Fördelar med stugtur:

  • Vandringen följer leden och det är svårt att gå vilse
  • Det går att torka kläder och värma sig inomhus vid dagens slut
  • Tält, sovsäck och liggunderlag behövs inte – lättare packning
  • Om det går att proviantera i stugorna – ännu lättare packning

Nackdelar:

  • Det går inte att anpassa längden på vandringssträckorna

Turtips: Läs vår guide Kungsleden Abisko – Nikkaluokta

northface tadpole tält
För den som bär eget tält väntar många möjligheter till fina tältplatser

2. Tälttur

Med eget tält bli packningen lite tyngre men friheten desto större. Att bära tält ger möjligheten att lämna leden för en dag eller två och hitta egna lägerplatser. Eller att hitta en plats mellan stugorna och stanna där för natten. En egen lägerplats ger en vildare känsla än att bo nära stugplatserna och ger också vanligtvis mer avskildhet från andra människor.

Ett alternativ för nybörjaren kan vara att följa en led med stugor och därmed få möjlighet att slå upp tältet i stugornas närhet. Mot en avgift går det då att utnyttja vissa av stugornas bekvämligheter med matlagning och möjlighet att få komma inomhus.

Fördelar med tälttur:

  • Valfri längd på dagsetapper
  • Möjlighet till fina och avskilda tältplatser
  • Möjlighet att bo nära stugorna till ett lägre pris

Nackdelar med tälttur

  • Tyngre packning

Turtips: Läs vår guide Kungsleden Abisko – Nikkaluokta

Topptur i Sarek
Med ett basläger kan vandringsdagarna bestå av toppturer med lätt packning. På bilden: Vy över Sarek.

3. Basläger med dagsturer och toppturer

Den som vill få både tältturens avskildhet och stugturens lätta packning kan vandra till ett basläger och därifrån göra dagsturer. Den som dessutom längtar efter grandiosa vyer över mäktiga fjällmassiv lägger sitt basläger i närheten av några fina toppar och bestiger dem under sina dagsturer. Om baslägret ligger nära fina vatten går det att göra dagsturer med packraft – uppblåsbar kajak (läs t.ex. vår guide till packrafting i Tarradalen). Med ett basläger i en fjällstuga går det dessutom att bo bekvämt och laga hyfsad avancerad mat på kvällarna när kroppen är trött efter ansträngningen.

Ett fint alternativ för den här typen av tur är Stensdalen i Jämtlandsfjällen. Här finns en modern fjällstuga som ligger bra till för ett antal fina toppturer och stugan ligger bara en dagsetapp från Vålådalen. Dessutom finns här en härlig bastu. Läs mer om Stensdalen i vår guide till Jämtlandsfjällen.

För den som vill ha det riktigt bekvämt rekommenderas några av STFs fjällstationer; Abisko, Kebnekaise, Storulvån, Sylarna, Helags, Blåhammaren, Grövelsjön, Vålådalen, Saltoluokta, Kolåsen, Hemavan, Edsåsdalen, Kvikkjokk.

Läs vår guide med 4 bra dagsturer från Storulvån.

Fördelar med basläger med dagsturer:

  • Slipper slå upp och riva tält varje dag
  • Lätt packning (utom till och från lägret)
  • Möjlighet att göra toppturer och få fina utsikter

Nackdelar:

  • Mindre omväxling i landskapet

När du väl bestämt dig och det är dags att ge sig av är det bra att känna till och undvika dessa fem vanliga misstag på fjällvandring.

Helikopter i fjällen

Längs många leder (t.ex. Padjelanta-leden) finns det möjlighet att åka vissa sträckor med helikopter. Det öppnar för alternativa vandringar och kan vara bra att veta om det skulle vara så att vandringen måste avbrytas. Undersök detta i förväg och ta med det i din planering.

Kläder & Utrustning för fjällvandring

Innan den blivande vandraren börjar klämma och känna på utrustning bör hon ställa sig själv en viktig fråga: vilken typ av vandrare är jag? Eftersom utbudet av prylar är enormt är risken annars stor att fastna i just klämmande, kännande och… beslutsångest. Ofta är valet kanske mindre viktigt för upplevelsen än man tror men ett par riktlinjer kan underlätta köpen.

Är du en vandrare eller är du en campare?
Fjällvandrare kan beskrivas i två kategorier, men de flesta människor som rör sig på leden hamnar någonstans däremellan.

hyr bergans helium 55l
Bergans Helium 55 är en mycket lätt ryggsäck för den som prioriterar låg vikt och liten packning. Den finns att köpa hos Outnorth.

Supervandraren
Den första kategorin prioriterar själva vandringen. Målet med färden är att sätta en fot framför den andra och låta kroppen färdas fram genom landskapet. För supervandraren är det viktigt att gå långt och skönt. Många vill också gå snabbt. Den här fjällvandraren vill ha en utrustning som väger så lite som möjligt men som ändå når upp till en viss komfortnivå. Deras utrustning består av ett enkelt och lätt bärsystem utan onödiga fickor, dragkedjor och funktioner. De bär med sig lätta liggunderlag och sovsäckar och de prioriterar så tunna regnkläder som möjligt. Deras mat fokuserar på att innehålla så många kalorier som möjligt per vikt. Helst ska den också vara lättlagad – eller inte behöva lagas alls. På så vis spar de både in på bränsle och tid som de annars kan använda till att gå. Eftersom de bär en lätt packning behöver de inga styva kängor utan vandrar istället i de lättaste varianterna av offtrail-skor, kängor eller till och med fivefingers. De river sina läger tidigt på morgonen och går och lägger sig sent på kvällen för att få så många vandringstimmar som möjligt per dag.

Camping dusch sea to summit
Den som prioriterar komfort i lägret kan t.ex. njuta av en uppvärmd campingdusch.

Ultra-camparna

Ultra-camparna prioriterar att vistelsen i lägret ska vara så bekväm och innehållsrik som möjlig. Därför bär de med sig utrustning för lägerlivet, som till exempel fiskeutrustning, böcker, spel eller tubkikare. I lägret lägger de tid på att laga mat, bushcraft eller att bara sitta bekvämt i en campingstol och begrunda lägerelden. På fötterna bär de gärna rejäla kängor eller stövlar, dels för att de kan behöva stöd för sin tyngre packning och dels för att de vill hålla fötterna torra och varma när de rör sig lågintensivt i och kring lägerplatsen. De prioriterar tyngre utrustning som också håller längre, och kan unna sig att ta med god mat och några extra prylar för komfortens skull.

Olika vandrare – olika behov
Som sagt, de flest fjällvandrare som går längs lederna i fjällen hamnar nånstans mittemellan de två extremerna. Men generellt sett har packningar och utrustning mer och mer slimmats och gått ner i vikt. Alla som bär sin egen utrustning tjänar på att ha en så lätt packning som möjligt – med undantag från dem som ser extra vikt som något positivt i sig, ett sätt att hålla sig i form eller genomföra en svårt prestation. En lättpackad vandrare ser mer under sin vandring och är piggare vid ankomsten.

Packlista för vandring

Kajak & Äventyr har noga och med många års erfarenhet satt ihop en komplett detaljerad packlista anpassat för vandring eller expedition. Listan är anpassad efter alla olika årstider. Ladda ner packlistan gratis här.

Kängor eller skor – vikten av vad som bärs på fötterna

på fötterna i fjällen
Vad ska man ha på fötterna i fjällen?

Måste man ha kängor när man vandrar? Svaret är nej. Som vi skrivit om här g å r det att vandra genom Sarek i Fivefingers. Men bara för att det g å r betyder det ju inte att det passar alla.

Det finns många uppfattningar om vad som är lämpligast att ha på fötterna. Det ena åsiktslägret anser att kängor är mest lämpligt eftersom de är täta och håller fötterna torra, har en tjock sula och tåhätta som skyddar fötterna och ger stöd åt vristen på ojämnt underlag. Det andra lägret menar att det inte gör så mycket att bli blöt om fötterna, att effekten av ett eventuellt vriststöd är tveksamt. När dessa två ytterlighetspositioner kommer i diskussion på diverse nätforum kan det gå hett till och känslorna svalla – skodon för vandring engagerar!

Det verkar klarlagt att vikten på skorna spelar stor roll för hur mycket energi som går åt . Den perfekta skon håller låg vikt, perfekt temperatur och fukthalt samt ger ett bra skydd och stöd. I verkligheten blir det en kompromiss. När du väl vet vilken typ av vandring du ska göra och hur mycket du ska bära så valet lite enklare.  Till sist spelar också personlig preferenser och hur den egna foten funkar roll.

Den allra viktigaste egenskapen för en vandringssko är antagligen detsamma som en vetenskaplig studie nyligen visat för valet av löparskor: hur skon känns när du provar den. Studien visar att den egenskap som bäst kan förebygga skador är hur komfortabel skon känns på foten (kompensation för pronation, supniation, hålfot etc förebyggde inte skador, i vissa fall ökade de tvärtom skaderisken).

Sex tips inför köpet av skor eller kängor

1) Köp en sko (eller känga) som är så bekväm som möjligt – anpassa den så mycket som det går efter din egen fot, t.ex. hos en skomakare.

2) Köp en så lätt sko (eller känga) som är så lätt som möjligt.

3) Fundera på hur mycket stöd och skydd du behöver. Bra tränad = mindre stöd, tung packning = mer stöd. Om du har någon form av skada kan du också behöva mer stöd.

4) Vilket är minst obehagligt för dig – att bli blöt utifrån eller inifrån? Är det viktigt att aldrig vara kall och blöt om fötterna?

5) Meningarna går isär men mitt råd är: Undvik Gore Tex. Det är för tätt för att klara av att ventilera varma fötter och gör skorna svåra att torka. Vill du ha täta skor som skyddar mot fukt utifrån: köp ett par i läder som du fettar in ordentligt.

6) Undvik fasta foder så mycket som möjligt. Köp istället skalkängor eller skalskor och skapa lämplig isolering med bra sulor och lager på lager med strumpor.

För supervandraren är valet enkelt: så lätta skor som möjligt. Eftersom supervandraren nästan hela tiden är i rörelse så kommer inte foten frysa, även om den blir kall utifrån. Den låga vikten väger upp den minskade komforten i lägret. Detta kan också vara ett bra alternativ för stugvandraren som kommer att ta av sig skorna och mest vara inomhus när dagens etapp är avklarad. Jag rekommenderar en lösning med ett par minimalistiska löpskor, kompletterat vattentäta och varma sockor, typ sealskinz, som sätts på vid rast och i lägret.

Ultracamparen kan satsa på en tät och varm känga som ger stöd för den tyngre packningen och komfort på lägerplatsen. Det bästa är en skalkänga utan foder, eftersom den torkar fort. Ultracamparen kan också överväga en kombinationslösning där vandringen sker i lätta sköna skor och kängorna dras på vid lägret.

TIPS

Om skon eller kängan klämmer och gör ont på en viss punkt på foten kan det hjälpa att snöra om så att skosnören går förbi det hålpar som ligger i höjd med punkten som gör ont.

Bär dubbla strumpor – gärna med tår. På så vis sker friktionen mellan strumporna och du får bättre transport av fukt bort från foten. Bär ett par tunna ull eller syntetstrumpor innerst. Utanpå det en tjockare socka av ull. Se till att det inte bildas några veck. Det kan låta varmt med dubbla strumpor under till exempel sommarvandringar men det blir oftast behagligare än att bara bära ett par.

SKOSKAV kan verkligen förstöra en tur och är oftast enkelt att undvika – läs mer om hur du undviker skoskav på vandringen.

Mina tre lätta alternativ för fötterna

1. Barfotaskor – typ Fivefingers 
Den som är van att vandra eller löpa i Fivefingers i hemmamiljön kan göra det i fjällen också. Vi har skrivit om en tur med Fivefingers genom Sarek här. Med vandring i den här typen av skor får man vara inställd på att det är ok att gå med blöta fötter en längre tid. Värme fås genom att foten är i rörelse så vid raster och läger kan foten bli kall. Det är också på plats med en varningens ord. Jag har personligen råkat skada lilltån ganska allvarligt under vandring med Fivefingers två gånger. Det har båda gånger gått att slutföra turerna men det tån var väldigt öm och tog lång tid – nästan ett år tills all smärta var borta – innan tån var läkt. Läs mer om Fivefingers.

2. Skor för trailrunning – typ New Balance Zero Trail alternativt Inov8 trailskor Trailroc eller Hoka One One. Dessa skor ger mer skydd än Fivefingers och eftersom de inte suger åt sig så mycket väta så torkar de snabbt. Ett alternativ för den som är ok med att vandra med blöta fötter.

3. Lätta mjuka kängor- typ Vivo Barefoot Tracker
Ett lättviktsalternativ till traditionella kängor som jag har testat och älskar att vandra i. De ger inte mycket stöd, har en mjuk sula så att man känner underlaget hyffsat bra – precis som jag gillar att ha det. Det här är en tät känga så på sommaren kan den bli för varm, men i lägre temperaturer funkar den jättefint.

Underställ

Det mest komfortabla alternativet är ett underställ av merinoull. Detta material reglerar värme bäst och luktar minst illa – sällan riktigt illa faktiskt. Nackdelen är att det är dyrt och har sämre hållbarhet. Med lite otur kan man också få angrepp av mal när det ligger i garderoben. Vissa varianter har en andel syntetmaterial  – då får de en högre slitstyrka.

Underställ i syntet luktar sämre, men är billigare och håller mycket längre. Nästan hur länge som helst om det är av lite bättre kvalitet och vårdas ordentligt.

Underställ i bomull ska undvikas om det går, bomull håller fukt bra och funkar dåligt som funktionsplagg.

Regnkläder

test klättermusen einride 2.0När det regnar mycket i fjällen blir man blöt innanför skalkläderna när man vandrar – även i så kallade ”andasmaterial”. Det beror på att vätan från regnet täpper till porerna i membranet som ska transportera ut ånga och varmluft. Resultatet blir att fukten istället stängs inne och kondenseras mot plaggens insida. Även när det inte regnar upplever många att de blir fuktiga och känner sig ”instängda” i plagg med membran

Köp så lätta och tunna regnkläder som möjligt. Satsa hellre på bra mellanlager i ull för att hålla värmen snarare än tunga skaljackor. Undantaget är om du vill kunna forcera snårig terräng, t.ex. videbuskar eller tät skog. Fundera på om du vill kunna använda dem även till andra aktiviteter. Själv använder jag ett par regnbyxor avsedda för cykling från Gore Bikewear. Stretchen i dem gör dem väldigt bekväma att vandra i och de funkar finfint när jag cyklar också.

Med regelbunden vård så funkar skalkläderna bättre  – både förmågan att ”andas” och hålla väta ute förbättras. Dessutom håller de längre. Läs mer om hur du vårdar din skalkläder här.

TIPS: Undvik att vandra i regnkläder när det inte regnar – det blir för tätt och därmed fuktigt.

Fråga oss om fjällvandring – klicka här

Dunjacka

En lätt, tunnare dunjacka/dunskjorta är en fantastisk komforthöjare på turen. Den håller dig varm när du rastar eller kommer fram till lägret. Eller om olyckan skulle vara framme och du måste vänta på hjälp utan att kunna röra dig för att hålla värmen. Om du kan tänka dig att sova i den kan du spara in både vikt och pengar på en tunnare sovsäck. Satsa på en lätt variant. Ett alternativ är dunväst som är lättare och billigare men inte lika varm. Läs mer om vår favoritjacka Liv och andra lätta dunplagg från Klättermusen.

Åtta prylar som går att ersätta med billigare alternativ.

Det kan bli många och dyra utgifter för den som ska skaffa sig en modern utrustning för fjällvandring. Här är några tips på grejer som kan ersättas med billiga alternativ för att hålla nere kostnaderna.

Vattenflaska
Ta med en petflaska istället för en dyr märkesflaska.

Sopsäcks-liner
Använd en sopsäck som innersäck till rygssäcken. Packningen håller sig torr utan regnskydd.

Bestick
Bättre engångsvarianter är både lättare och billigare än motsvarande i titan.

Campingdusch
En upp-och-ned-vänd pet-flaska med kapad botten och hål i flaskhalsen funkar finfint.

Regnkläder – poncho
Skippa dyra skalkläder och köp en tät, enklare poncho istället. Komplettera med byxholkar.

Kniv
Om du verkligen ska ha med dig en kniv (läs tips nr 5 här innan du bestämmer dig) så funkar det bra med en enkel Morakniv.

Läs mer om hur du tar hand om din nya fina utrustning: ”Så tar du hand om dina friluftsprylar”.

Så beter du dig på fjället

Här är tre matnyttiga artiklar för den som ska fjällvandra. Läs dem och få en bättre vandringsupplevelse!

Mat på fjälltur

Om hungern är den bästa kryddan så kommer nog frisk luft och fysisk ansträngning på god andra och tredje plats. Det är därför fjällmaten smakar så gott! Här är fyra saker att tänka på när det gäller mat på tur

1. Minska antalet rätter – eller satsa på lyx?

På fjället smakar verkligen det mesta jättegott. Det innebär att det går bra att dra ner på variationen – och satsa på ett färre antal riktigt goda rätter istället. På en veckovandring funkar det bra att äta samma rätt till frukost, och sedan ha två eller tre rätter att variera med till lunch och middag. Med färre rätter blir det enklare att torka egen mat. Även den som tänker sig att ta med frystorkad mat kan tjäna på att i förväg testa vilka rätter som är extra goda och satsa på fler av dem – så undviks överraskningar mer oätbar mat. Om det finns butiker i de stugor som passeras går det att planera in proviantering i dessa och minska ytterligare på packvikten.

Det går också att prestera fantastiska trerätters menyer även på fjällvandringen och det finns många roliga matprodukter bortom frystorkat som funkar att ta med på tur. För den som är matintresserad är det en fin upplevelse att skapa det där lilla extra och en matlagning är en syssla som också kan passa fint in i friluftslivet. Det är både roligt, lyxigt och väldigt gott att t.ex. baka scones på stormköket och bre riktigt smör på. Till slut handlar det om förberedelsetid för att planera menyer, hur mycket maten får väga i packningen och hur mycket tid man vill lägga på själva matlagningen under turen.

För den som siktar på en lätt packning och enkel, ej frystorkad, mat som går snabbt att laga kan en meny se ut såhär:

Frukost:
Falsk mannagrynsgröt, eller hemlagad müsli med pulvermjölk eller pulvergrädde

Lunch:
Lufttorkad köttfärssås med svarta bönor eller spagetti. Alternativ omelett kryddad med olika grönsaker och svamp, med lax, salami eller bacon.

Mellanmål & Snacks:
Hemmagjorda rawfoodbollar. Mix av nötter, frön, kokosflingor, choklad, torkad frukt i påse.

Middag:
Lufttorkad renskavsgryta med lingon.
Alternativ från proviantering längs vägen.

Det är alltid en liten humörhöjare att kunna få en liten efterrätt till lunch eller middag. Det kan räcka med en bit god choklad.

Mer inspiration kan du hitta i boken Fjällmat: 84 recept på lätt och energirik mat som håller för en veckas vandring, också den skriven av Eric Tornblad.

Godis på fjällvandring

Självklart är detta ett högst personligt val men själv undviker jag att ta med godis på turen. Varför? Min kropp gillar socker och vet hjärnan att det finns godis i ryggsäcken så kommer den att gå och tänka på det, vilket tar fokus från vandringsupplevelsen. Att röra på sig en hel dag ökar matsuget och finns det socker så kommer det med största sannolikhet att gå åt. Det är lätt att överskatta hur mycket energi som faktiskt går åt – och med godis i packningen går det ganska lätt att överäta även på vandringsturen. Godis kan ha ett högt energiinnehåll per vikt men saknar å andra sidan andra näringsämnen. Efter en dags vandring känns det rätt att unna kroppen riktig mat! Å andra sidan kan lite godis vara en viktig humörhöjare när det är blåsigt, kallt och motigt. Mitt tips är alltså: Ta med lite godis, men spar det till när det är som tuffast!

2. Öka på fettet

Det är lätt att fjällmaten blir ganska kolhydratstung – det är ofta snabba kolhydrater i de produkter som associeras med hög hållbarhet och låg vikt. Men som jag skrivit om i artikeln Fett lätt turmat, så finns det många feta produkter som inte bara håller sig fräscha på turen – ofta håller de också en lägre vikt per kalori.

Med rent fett, t.ex. smör eller olivolja går det också att lyfta både smak och kaloriinnehåll på pasta, ris och grynrätter som t.ex. gröt. Produkter som till exempel fet ost och salami, lax och nötter har många kalorier per vikt och är enkla njutningsmedel som funkar fint på fjället (möjligtvis med vissa undantag vid extremt varmt väder).

3. Välj kök – eller välj bort.

Det första beslutet när det gäller kök gäller vilken kapacitet det ska ha – vilket påverkar dels hur många personer som ska dela på samma kök och dels vilken typ av mat som kan lagas. Ett större kök kan ha en mindre vikt per person än flera små. De allra enklaste modellerna funkar bäst till att bara värma färdig mat.

Supervandraren väljer ett lätt, energisnålt kök. En enkel variant är Crux Lite kombinerat med ett eller flera lättviktskärl och eventuellt ett vindskydd. Det finns också kök där kärl och brännare är integrerade. Nackdelen att de här kökslösningarna är jämförelsevis ostadiga och kan behöva uppsyn under tillagningen.För lättviktspackare i grupp kan det som sagt finnas lösningar som har lägre vikt per person.

Den som satsar på mer avancerad matlagning väljer ett kök som står stadigt, har flera olika kokkärl och helst en låga som är lätt att kontrollera. Vikten går upp, och kanske också priset, men å andra sidan får man ett stabilt kök som funkar fint för lite mer komplicerade rätter. Du hittar Outnorths utbud av friluftskök här.

Ett gaskök sotar inte och det går att justera lågan – rekommenderas.

Ett enkelt alternativ för den som planerar stugtur är att skippa köket och istället ta med sig en mattermos. Då värms lunchmaten på morgonen i stugans kök.

4. Lufttorkat vs frystorkat.

En del vandrare tycker att frystorkad mat smakar ok men få tycker att det är supergott. Det verkar vara stor skillnad i kvalitet och smak så den som väljer att ta med frystorkat bör testa hemma innan turen.

Personligen undviker jag frystorkad mat till fördel för lufttorkat. Min mage tål dåligt den frystorkade maten (ännu en anledning att testa innan), den är dyrare och smakar i mitt tycke betydligt sämre. En lufttorkad köttfärssås med bönor eller spagetti smakar däremot nästan exakt som hemma – det vill säga ljuvligt! Nackdelen är förstås att det tar längre tid att förbereda – det finns inte jättemånga alternativ att köpa från hyllan.

friluftsmeny.se finns en hel del intressanta produkter att komplettera både en frystorkad meny och en helt lufttorkad. Du kan också läsa mer om att torka egen mat här.

Testa också gärna äggpulver. Det går att använda till omeletter, falsk mannagrynsgröt, pannkakor och att förstärka en gröt med. Ägg är ett finfint livsmedel och äggpulver funkar fint på turen. Produkten dras med en viss pulversmak men den är dels en vanesak och det oftast går bra att krydda upp på ett fint sätt. Rätt tillagat är det svårt att känna skillnad mot färska ägg. För smakens skull är det bra att blötlägga äggpulvret i god tid innan tillagning – gärna över natten.

Dela med dina vänner